Nothing, anything

Varför är det här mitt liv? Finns det någon rättvisa i det? Är det verkligen schysst att jag ska behöva leva just det här livet? Med så mycket sorg och smärta. Vad är poängen liksom?

Varför kan inte jag få vara lite mer som alla andra? Att ha levt lite mer normalt. Så att jag kan vara lite mer normal.

Vad är då normalt? Jag vet inte. Jag vet bara att det inte är det _här_

Det var allt. Vilar just nu. Det behövs.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0