Somehow I found a way to get lost in you
I vilken ände ska man börja? Kanske den mindre roliga delen, den dramatiska biten. Eller varför inte med vardagsbestyren? De är ju dock inte lika intressanta. Men vi börjar nog där ändå.
Eller. Nä, vi börjar nog i den andra änden.
Efter att det varit jobbigt en tid, med bråk och drama, så blev det bättre. Ro infann sig i hjärtat och lugnet i tankarna. Bråket försvann och ersattes med ett par kramar och vänliga ord.
Andra saker blev också lugnare. Känslor som jag burit med mig under en längre tid. Fann äntligen ett sätt att släppa taget om dem. So far so good.
Så varför sitter jag här nu och gråter igen? Till och med när saker och ting borde vara lugnt, så är det inte det.
Tänk att en mening som; "Jag älskar dig", kan göra så ont att höra?
Jag vill inte, jag bara verkligen vill inte. Jag vill inte ha drama, komplicerade saker, känslor, i mitt liv.
Jag vill inte vara personen som ger dåliga nyheter. Jag vill inte vara personen som får någon annan att gråta. Får någon annan att känna att dom gjort så jävla fel, och att det är för sent nu. Jag vill inte att någon annan ska känna ångest. Men vad fan ska jag göra!?
Det gick så jävla långt, och det tog sån jävla lång tid, och jag hittade ett sätt att gå vidare från det. Jag flyttade till en annan stad, började hänga med massa nytt folk och fokuserade mina tankar och min energi på min framtid, här, och inte på det förflutna, och det som varit.
Sen när man tror att man står där på ett nytt blad, kan man ändå inte låta bli att blicka tillbaka.
Jag vet inte vad jag ska göra.
Kan någon bara ta bort det komplicerade och lämna resten?
Jag har så mycket att göra. Så så mycket. Jag har inte tid för kärleks-trassel. Jag ska inte vara inblandad i kärlekstrassel, det är ju inte min grejj! Jag är helt ny på det här området. Jag brukar som mest stå på andra sidan. Nu står jag i mitten av två saker. Det som varit, och det som skulle kunna bli. Det är helt ärligt för mycket för mig just nu. Can't deal.
Jag har andra saker jag måste fokusera på just nu. Måste, måste.
Som till exempel att skriva en inlämningsuppgift som ska vara klar på söndag, trots att jag är upptagen typ hela helgen. Underbart. Så ska börja skriva på den nu och försöka komma så långt jag kan idag.
I love you lovelies, och idag är jag sjukt glad att jag fick träffa några av er som varit mig saknade ett tag <3
Så jävla söt alltså :).
Kommentarer
Trackback