Aeonis

För den som undrade; det blev ingen redovisning idag för min del. Alla "du kunde väl ha gjort det själv"-kommentarer kan gå och dö. För den som inte förstår orkar jag inte förklara.

Satt och grät idag i Segelsömmarsalen, inför alla, känns ju.. bra... Eller så inte..
Tårar hjälper en iaf att slippa redovisa, alltid något.

Kunde knappt sova inatt, vilket bidrar en del till mitt humör, men inte så fasligt mycket.

Känner mig helt tom just nu. Vet inte vad jag ska tycka och tänka om saker.

Tänker inte säga så mycket mer om det. Skönt att det finns andra personer på skolan som stöttar en och säger hur duktig dom tycker att man är, och att dom förstår, det värmer <3.

Förvänta er en väldigt osocial Emma idag och ikväll, vill nog inte prata med någon för tillfället.

Första gången jag skriver mitt efternamn i min blogg, visste ni det? Förmodligen inte. Men så är det. Ungefär som att jag aldrig skrev vars jag bodde heller, tills jag flyttade till Stockholm. Ville vara anonym för alla som inte kände mig direkt. Inte för att det spelar så stor roll, men liten stad + att jag är den enda med mitt namn i hela Sverige, gör att det blir ganska lätt att ta reda på saker om mig. Vilket jag inte ville.

Struntsamma dock, vem bryr sig? Inte så att någon av er kommer terra mig för det :P.

Men för att återgå till rubriken. Idag är jag ett face. The biggest face ever. Har ingen lust, har ingen ork, har inget av inget. Känner mig som en spillra av mig själv idag. Inget riktigt stämmer. Inget är riktigt okejj.

Fast jag är väl okejj, ändå. Bara en tuff period i mitt liv. Kroppsligt som själsligt.

Eller, idag är jag inte okejj. Idag ligger jag i min säng och gråter och trycker i mig godis, trots att jag inte har någon aptit. Det är sånt jag gör. Jag är en tröstätare, väldigt dålig vana. Vill bara äta och äta som att det på något sätt skulle kunna trycka undan mina dåliga känslor. Visst är det sjukt? Går som inte att förklara heller. Den som vet hur det är, vet, den som inte gör det kan nog aldrig förstå.

Ett öppet och ärligt inlägg bjuder jag på idag. Hoppas ni förstår och respekterar mina känslor denna dag. Jag söker ingen sympati, bara en släng av förståelse, för nog vet ni väl hur det kan kännas ibland?

Orkar inte skriva något mer nu, orkar inte heller vara social. Tar jag inga samtal eller svarar på fb lr msn, då vet ni varför. Jag bara orkar inte med något alls just nu.

Ska fortsätta se Koreansk drama och trycka i mig saker som jag inte borde äta, för det är sånt jag gör..

Ha det bra peeps, jag kommer snart tillbaka !

Jag tänker inte på så mycket nuförtiden. Iofs ganska förståeligt då min kropp brytit samman. Har inte direkt ork att tänka på saker. Men, oavsett. Finns inget som jag vill tänka på.

Skola, jobb, bostad och skola igen. Orkar inte ens tänka på dom sakerna just nu. Som råkar vara ganska viktiga. Men men. Det kommer väl tillbaka sen när jag känner mig piggare. Får väl ta en paus till onsdag med allt sånt. Knepet är bara att man ska undvika att få ångest under den tiden. Ångest för att man inte gör något. Ångest för att man vilar. That's fucked up. Varför ställer jag alltid så höga och orimliga krav på mig själv? Bara dumt ju..

Det finns ju t.ex en baksida med att jag ska skärpa mig på matfronten. Visserligen tänker jag börja äta frukost, lunch och middag, (bra där!), men. Ja det finns ett "men". Samtidigt ska jag skärpa mig på en annan front också. Kcal-intaget. Det får under inga omständigheter överskrida 1500, men ska helst ligga runt 1000. Låter det konstigt? Hej people, det är så här jag har levt mitt liv i ett år nu. På en diet. Har bara inte varit så noga med den, tror t.ex. i fredags att jag lyckades klämma i mig runt 2000kcal, känner mig ganska missnöjd över det.

Min ätstörning, (ja, det är vad det är), ger mig iaf inte så mycket ångest längre. Känner mig mer missnöjd än på länge över min kropp, men det har än så länge inte gjort mig ledsen eller så. Ganska konstigt i sig. Men positivt. Bättre att försöka skärpa sig utan att ha massa ångest och sånt hängandes över sig.

Jag blir ledsen av att se folk upprepa samma misstag som jag gjort en gång i tiden, eller ganska nyligt för den delen också.

Jag kände en kille. Jag kände mig alltid underlägsen honom på något sätt. Vilket inte är likt mig, jag brukar ändå ses som en ganska stark och stabil person. Men ibland fail:ar jag på den fronten, speciellt när det gäller killar som jag "gillar". Hursomhelst så har jag insett att anledningen till att jag kände mig underlägsen, det var ju på grund av hur han behandlade mig. Hur han pratade med mig.

Det viktigaste är att inse, att när man känner så inför en annan person. Då är det något som är fel. Det är lätt att vika under hans makt när han skäller på en, tycker att man har gjort fel. Men det är i stunder som dessa man verkligen ska tänka efter om det är rätt. Det är oftast inte det. En nedtryckare tar makten, och han använder den väl. Men fall inte för det ! Det är bara ett spel. Till för att dölja hans osäkerhet och otillräcklighet.

Tänk på det en stund. Varför ska han bli arg på grund av sanningen? Vad är det som är så fel med den ? Jo, sanningen skadar honom på något sätt, den skadar hans lögner, den mask han bär. Den fasad och yta han målat upp för andra med sina lögner om vad han egentligen hållt på med. Är det verkligen ditt ansvar att hålla uppe den fasaden ? Nej. Du lever ju ditt egna liv, du fattar dina egna beslut.

Jag säger inte att man inte ska be om ursäkt, det kan man göra. Men i sånna fall såhär: jag ber om ursäkt för jag vet att du inte ville att sanningen skulle komma fram, men jag ville prata med någon om det. Det var något som JAG behövde, och det hoppas jag att du i din tur förstår och respekterar.

Är han fortfarande arg? Klart som fan att han är. Han tänker ju bara på sig själv? Visst gör han det? Vad det betydde för dig, det bryr han sig väl ändå inte om? Nej, han tänker ju bara på hur det påverkade HONOM. Visst har jag en poäng i det jag säger? Känner du igen det här?

Han ljög för allt och alla. Utnyttjade flera personer i sin omgivning. Det vet du säkert om? Hela historien, alla inblandade? Jag vet bara om allt för vissa är duktiga på att snacka. Jag i min tur säger ingenting. Jag bara berättade som det var, för jag har aldrig haft något problem med att säga sanningen. Jag sa också från början att jag inte skulle berätta något, men det var ju då. Nu är ju långt senare.

Kan man inte ta konsekvenserna av det man gjort så ska man ju för fan inte göra dom till att börja med? Kom igen nu. Är man inte man nog att stå för sitt skitsnack och sina lögner, ja, då får ju HAN helt enkelt skylla sig själv.

Det kan vara svårt ibland att acceptera den grad av egoism som folk faktiskt bär. Men jag har varit där själv, på båda sidor, så många gånger. Så jag vet jag snackar om. När man inte bryr sig om den andra personen, utan bara om sig själv för att man hamnat i trubbel.

Vi snackar egoism rakt av. Du känner igen det om du tänker på det. Det är nog sant.
Har han någonsin försökt förstå dig?

Jag kan ha helt fel, kan vara helt ute och cykla. Men, får väl poängtera att jag skriver detta baserat enbart på mina egna upplevelser och erfarenheter. Förhoppningsvis fanns det lite vett i det jag sa :).

Jag övervägde det och jag tänker förklara saken om min Simon, haha.

Så här är det. (Som jag kommer ihåg det), så var jag ungefär 7 år gammal när jag drömde min första sanndröm. En sak som sedan hände sporadiskt lite då och då. Aldrig om något seriöst egentligen, bara små saker. Men det är inte allt. Har ofta drömmar med "djupare betydelse" så att säga. Drömmar som vägleder mig i mitt liv, pekar mig mot rätt väg. Nystar upp mina problem och svarar på mina frågor och funderingar som jag har.

Efter att min bror gick bort så brukade även han hälsa på i mina drömmar. Ibland bara för att se hur jag har det. Men ibland också för att hjälpa mig med svårigheter som jag hade i livet. Det var länge sen jag såg honom i mina drömmar, men tror han har börjat "gå vidare" som man säger. Är ju trots allt mer än 5 år sen nu..

Detta är något som ni får tro om ni vill. Det är något som går i familjen så att säga. Denna förmåga.

Ett exempel: jag hade problem med en viss sak i mitt liv som jag inte visste riktigt vad jag skulle göra med. Tog mig en powernap med denna fråga i mitt huvd. Sekunden när jag vaknar upp så kommer svaret ut från min mun. Kan säga att det hjälpte mig mycket.

Så vars kommer Simon in i detta? Jo, för några nätter sen hade jag väldigt speciella drömmar under hela natten. Men en dröm som verkligen fastnade var denna: Jag satt och pratade med en kille, (tror det var på en fest), och vi "klickade" som bara. Skrattade och retades lite med varandra, och allt kändes bara så lugnt och bra. Kommer väldigt tydlig ihåg detta när jag vaknade. Under dagarna som följde när jag tänkte på denna dröm dök till slut ett namn upp till denna person, "Simon". Så där har ni det svaret. Denna dröm ville visa mig hur det ska vara. Hur det kommer vara. Denna lugna fina kärlek.

Tycker ni att jag är knäpp nu? Säger inte att killen jag drömde är exakt den kille jag kommer träffa i framtiden. Utan bara att det finns en sån kille där ute. Min Simon. Do you get it ? :P

Ahja, jag vet att det finns flera som inte kommer tro på detta. Men vad ska jag säga åt det? Vet ju mycket väl själv vad jag har upplevt.

Är ni intresserade av sånt där som man inte riktigt kan förklara? (Ogillar ordet "övernaturligt", för mig är det ju väldigt naturligt? :P). Kan skriva mer om det nämligen. Är inte så insatt längre i det hela. Tappade intresset där ett tag men en del har man ju upplevt iaf ^^.

I'm exposed and it's no big surprise
Don't you think I know exactly where I stand?
This world is forcing me to hold your hand

'Cause I'm just a girl

Just A Girl - No Doubt

What's in the past is in the past. Now is now and the future is yet to come. Så enkelt är det. Lever här och nu. Inte igår eller förra veckan. Men lever samtidigt inte just nu för imorgon eller nästa vecka. Bara här bara nu. Jag har visserligen redan sagt att jag tycker vissa personer borde försöka göra det mer. Men jag säger det igen bara för att jag satt och tänkte på det.

Hoppas jag kunde vara en tillfällig distraktion där för dig en natt och en morgon. That's really all I ask. Bryr mig inte om så mycket mer. För framtiden tänker jag inte på. Varken när det gäller dig eller någon annan. Låter jag hård nu? Det är i alla fall inte riktigt så jag menar det. Menar bara att jag är nöjd för stunden och kräver inget mer än så.

Sa att jag skulle sluta skriva om Voldemort, men nu gör jag ett litet undantag :P. Har velat fram och tillbaka ganska mycket över hur jag skulle göra detta. Ta det IRL, ringa, sms'a, maila lr skita i? Har inte kommit fram till något än dock. Kanske inte behöver det heller. Kanske löser sig av sig självt och bara försvinner?

Vad som är rätt för mig och inte rätt. Vem. Mm. Jag tror jag vet. Tror allt är bra nu ^^.

Det där blev ett kärleksinlägg märkte jag, då får det väl bli så !

Ska vi prata om saker som man inte ska prata om egentligen? Typ sex och sånt? Ska vi göra det? :P Haha. Har inte så mycket att säga om det egentligen. Ville bara avsluta mitt kärleks-inlägg med något positivt och det är detta: Min sexlust är lika död som mitt sex/kärleksliv. Vilket är ju ganska nice ändå. Har inga fysiska lustar så att säga x). Det är faktiskt helt sant. Så är ni ute efter det så är det bara att glömma ! Det enda jag vill ha i mitt liv är kramar typ ^^. Vissa kanske skulle tycka att det var negativt att inte ha någon sexlust, men det gör inte jag. Tycker det är skönt att slippa tänka på det, har ju så förbannat mycket annat som tar upp min tid och mina tankar så.

Se där, nu vet ni en hel del om mitt liv för stunden, hoppas ni uppskattar min ärlighet :P.

Varför ska du helt plötsligt visa någon form av intresse? Blev det jobbigt när jag så uppenbart slutade bry mig om dig och vad du gör?

Tror du söker uppmärksamhet och bekräftelse enbart. I won't give you the satisfaction anymore. Du blev bara mer och mer självgod. Jag är inte ett verktyg för att du ska känna dig uppskattad och åtråvärd. Jag är en fucking människa med känslor. Innerst inne är du nog inte en dålig person, men så speciell är du inte heller att du kan trampa på folk bara för att du ska få en egoboost.

Seriously. Get over yourself, I have.

Jag har en del saker att tänka på och en hel del saker som jag inte ska tänka på. I det stora hela är jag iaf ganska nöjd och glad med tillvaron. Det är ganska ovanligt för mig och kan än en gång tyckas vara konstigt för vissa personer. Men det är helt sant. Det blir bara så ibland antar jag. Från en dag till en annan.

Voldemort har jag äntligen insett och accepterat att han verkligen inte är värd mig, alls. Säger inte att han är en dålig människa egentligen. Men mot mig var han ett svin och jag förtjänar bättre. Fanns inget där att hämta. Var nog bara jag som så gärna ville tro att det skulle kunna funka.

Sen önskar jag att vissa personer levde lite mera här och nu. För allt behöver inte vara så allvarligt. Men samtidigt accepterar jag ju såklart hur dom tycker och tänker. Så det är lugnt.

Verkligen, bara en helt lugn dag idag på alla fronter. Känns riktigt skönt. Jag känner mig helt avslappnad och tillfreds med min tillvaro. Önskar bara att jag kände mig lite piggare, men det kommer kanske senare :). Önskar också att jag hade cigg, men dom är slut. Kändes lite tört, (tärt), att gå ner till Brommaplan för att köpa också. Hm. Men kanske lika bra det. En promenad piggar nog upp :).

Nu kom min bror hem med ett par subway-mackor. Så ska väl äta lite och sen ta den där promenaden :P.

Ha det bäst så hörs vi. Har inte så mycket att säga just nu då allt känns så lugnt och fint :).

Förlåt för den krassa, skumma, deprimerande uppdateringen igår. Ville bara säga nu att saker är okej. Mår fortfarande inte sådär jättebra. Men jag överlever. Det är bara jobbigt att känna sig så maktlös you know?

Ahja. Sitter på skolan nu. Hade mitt mentorssamtal på morgonen. Gick väl bra. I guess. Måste tydligen fejka en person som inte är jag för att få min 4a dock. Sjukt. Måste låtsas vara mer intresserad och positiv än vad jag är. Varför då? Varför uppmuntra en människa att vara något annat än vad dom är? Varför ska jag tvinga på mig ett face som inte tillhör mig? Stört. Jag är extremt understimulerad. Men jag gör allt som vi ska. Jag sitter på lektionerna, jag lyssnar på lärarna. Varför ska just jag göra mer än så? Varför är det ett krav liksom? Bara för att dom vet att jag egentligen kan bättre. Inget fel på mina inlämningar egentligen. Men jag kan mer. Därför är det inte tillräckligt. That sucks. Ahja, är inte överdrivet negativ iaf, egentligen. Låter ju bara så. Men vad ska jag göra åt det?

Tänker inte vara någon som jag inte är för någons skull. Men ändå... Jag är så jävla less att fejka. Det gjorde jag hela gymnasiet. Var så jävla falsk egentligen, varje dag. Log och skrattade när jag mådde som allra sämst. Satte på mig en mask för att ta avstånd, från allt och alla. Det gjorde jag i den här skolan också under min depp-period (sep-okt-nov) här förra året. Började prata med allt fler människor för att allt skulle vara så ytligt som möjligt. För att ingen skulle lära känna mig egentligen. Bara yta, hela tiden.

Sen släppte jag allt det där. Skaffade mig nära vänner, släppte in dom på djupet. Kände mig äntligen efter så många år, bekväm med mig själv. Nu vill skolan att jag ska vara falsk igen. För syns skull. Så vad ska jag göra? Kommer bli tokig om jag ska tvingas fejka något som inte är jag. Det dödar en på insidan, det gör det. Man mår inte bra av det. Så hur i hela fridens namn kan dom be mig göra det? Argh. Blir tokig på detta. Nu pratar jag bara i cirklar, det får ni ursäkta. Måste bara ventilera lite.

Sanning eller konsekvens. Ska jag vara mig själv (sanning) eller riskera ett lägre betyg (konsekvens)?

Men jag har extremt dåliga minnen av sjukhus. Rättare sagt att någon ligger på sjukhus. Så håller på att gå sönder av oro just nu. Förmodligen lite i onödan.

Men kan inte styra över dessa känslor som dränker mig just nu. Så försöker dränka dom tillbaka i ett glas vin, lr rättare sagt 5-6-7 glas vin. Döm mig om ni vill. Men verkligheten av mina känslor är för mycket just nu. På tok för mycket.

Orkar inte skriva idag. Det har hänt grejjer.. Det är allt jag orkar säga just nu.

Take care peeps.

And now she will never tell another, a lie
The little bitch went and she told a lie
NEVER FUCKING LIE TO ME!

The Game - Disturbed

Sångaren har en sån mysig röst, håller ni inte med? :)

Negativa listan ! Saker jag ogillar som jag tänkt på dom senaste dagarna, (för att det då har dykt upp i mitt liv)

* Lögner, no comments

* Folk utan självinsikt som tycker jag ska ändra på mig när dom är likadana själv. Jag satt och skrattade för mig själv häromdagen när det hände. Jag är jag, take it or leave it, jag vet åtminstone om att jag har mina fel och brister!

* Folk som säger att dom ska göra saker, och sen inte gör dom.

* Folk som slösar bort min tid med ointressant babbel om ointressant trams, typ SKOLAN, och då menar jag att våra lektioner är så ointressanta och meningslösa, oftast larviga till och med. Seriously, ibland tror jag att jag går i lågstadiet igen..

* Lärare som inte är ett dugg pedagogiska och t.ex skäller ut oss, vuxna människor, för små jävla skitsaker. Kom igen va! Man blir inte ett dugg pepp lr motiverad om någon bitchar mot en det första dom gör när man kliver in i klassrummet.

* Överdrivet negativa människor, attityder och åsikter. Jag orkar inte lyssna!

* På tal om det, ogillar starkt att jag blir kallad negativ och att jag har dålig attityd bara för att min åsikt inte stämmer överens med en annan person, eller att jag inte älskar allt som vi gör på skolan. Kom igen. Man är inte negativ och man har inte en dålig attityd bara för att man inte vill t.ex sova på en båt i 2 dar.. SUCK.

* MITT JÄVLA FACE.. Okejj, den där kommer ni inte fatta, Patrick kommer förstå iaf ^^. Det betyder iaf inte att jag tycker jag är ful eller så. Det har med attityd/inställning/känslor att göra.

* Att vara i tid när läraren ALLTID är försenad. Vilket gör det ju ännu "roligare" att man blir utskälld när man är sen en fucking dag i månaden. Löjligt..

* Den här listan, den är för negativ ;) Haha. Nej seriöst, jag är inte så arg eller bitter. Det är bara det att jag ville skriva något annorlunda för en gångs skull ^^. Vi fortsätter !

* Voldemort, I say no more. Sista gången hans namn ska nämnas i min blogg, och helst i mitt liv också. Han passar också in på punkten; saknar självinsikt. Hur kan man inte veta att man betett sig som ett svin mot en annan människa? Seriously..

* Att saker inte är lättare än vad dom är ibland. Tänker inte specifiera men, det är inte lätt när det är svårt ! :P Jag ska göra mitt bästa iaf på den punkten som jag tänker på nu ^^.

Nu blev jag trött och kommer inte på något mer. Så nu känner ni till ett par irritationsmoment från mitt liv den senaste tiden :P. Ha det bra peeps !

Komplicerat komplicerat. Bajs. Måste det verkligen vara så? Ursäkta den omogna nivån på mitt skrivande men måste ju få skriva vad jag känner för ibland, eller hur? :P

Jag önskar att du hade en blogg, och du med för den delen. Då hade det kanske varit lite lättare att hänga med och förstå saker. Jag kanske dödar all mystik när jag skriver här? Vad vet jag. Kanske vore mer intressant om jag inte hade en blogg. Då kanske folk skulle behöva ha riktiga samtal med en för att hänga med i mitt liv. För visst vill ni ändå hänga med lite i mitt liv? Det är väl därför ni läser? Lr är ni bara nyfikna och har lite att göra?

Nåja, om ni vill hänga med i mitt liv. Prata gärna med mig då istället för att bara läsa här. Det skulle jag tycka vore trevligt iaf :).

Avvek jag från det ursprungliga inlägget nu igen? Oh ja. Vad jag ville säga var att ibland gör nog folk saker mer komplicerade än vad dom behöver vara. Rakt på och ärligt. Kör på den stilen istället, mycket mera uppskattat kan jag lova, inte bara från mitt håll utan allmänt skulle jag tro :P.

Jag undrar varför jag inte är trött än. Det är konstigt. Hoppas det kommer snart. Ska lägga mig i sängen igen, det var mysigt. Har tänt ljus som skiftar i olika färger när det brinner, det är nice. Saknar bara en kram så vore kvällen komplett. Inget mer, inget mindre, och absolut inget komplicerat ! Bara EN kram. Ska det vara så svårt att förstå? Och måste folk tro att man vill ha hela världen med sin kram? :P

Slut-svammlat än en gång. Ses, hörs, lr så inte ^^.

I'm sick, call I'm angry
Call I'm desperate for your voice

Your Call - Secondhand Serenade


Orkar inte blogga.. Tyvärr ! Seriously, är totalt omotiverad. Har på tok för mycket att säga.

Det är så många saker som jag tänker på för tillfället. Som bara går runt runt i hjärnan. Så kan inte fokusera mina tankar för att skriva vad som hänt dom senaste dagarna tyvärr. Inte idag iaf.

Total-failade med Voldemort idag. Det var typ ett train wreck, hemskt att se på.. Haha. Måste skratta lite åt det.. Fast jag skrattar inte just nu.. Fan :P

Jag är nog bara på tok för trött för tillfället. Sov ungefär en halvtimma inatt. Det är inte riktigt okejj. Så tänker skylla mitt kassa humör och dåliga tankar på det just nu. Fakta kvarstår dock: Jag vill ju bara ha en kram! Kanske två ;D

Bättre fly än illa fäkta? Hm.. [Vänta nu, tog qvinnan bort massa text nu igen!? Fy fan alltså ;D]

Jag svammlar med er. Jag behöver sömn. Good bye.

I won't stop until I'm there
This time I won't quit
I won't stop until I'm there

This time I won't stop at all

Until I'm There - Tiger Lou

Bra låt ^^. Har inget mer att säga om den saken.

Så en ny dag. Friluftsdag var det idag. Kungsträdgården, en termos med chokladkaffe, en petflaska med vin och så kakor. Vad annars behöver man? Haha. Det var dock KALLT idag. Fi fan. For hem strax efter 11 och hade picknick i sängen istället. Mys ^^. Tog en bild, men orkar inte fixa över den till datorn här och nu. Sorry. Ni som känner mig vet ju att det finns en stor risk nu att ni aldrig kommer att få se den. Som den där dikten. Som jag inte orkar lägga upp just nu heller. Men jag är ganska tlött ^^.

Hade jag något att säga egentligen? Som vanligt inte :P

Jag känner ibland att jag inte passar ihop med någon. Har ni känt så någon gång? Visserligen har jag ju haft pojkvänner, men på något sätt, i slutändan, så har jag alltid känt att jag aldrig riktigt passar ihop med någon. Just därför är jag lite förvånad över de förhållanden som jag haft, och det faktum att jag verkar alltid ha sökt efter kärlek. Trots att jag inte riktigt tror att den finns för mig, inte än iaf. Har försökt ha en mer avslappnad syn på kärlek/förhållanden de senaste åren. Vilket funkar ganska bra. Men den där känslan finns kvar, att ingen riktigt passar ihop med mig. Weird. Inget att tänka på nu. Säkert en vanlig tanke. Ville bara säga det.

All things considered, I feel quite alright today. (bonuspoäng till den som vet från vilken låt det är ;D)

Oj. Nu försvann jag igen. Haha. Men tänkte på bra saker iaf, alltid något ! Nu ska jag återgå till mitt spelande. Det är Final Fantasy XII som får sig en till omgång ;D

Vi hörs peeps !

I wanna be of use
I wanna be functional
I wanna give you peace

Functions - Tiger Lou

Jag är trött. Jag är less. Jag är, jag vet inte.

Sov as-dåligt inatt. Det var riktigt illa. Sparkade, slogs och grät av ren frustration. Fy fan alltså. Tröttheten börjar iaf komma ikapp mig och jag känner mig allmänt känslomässigt instabil. Det har alltid varit så för mig, när jag är trött så har jag lätt för att börja gråta faktiskt. Så ni vet.

Voldemort oh Voldemort, wherefore art thou Voldemort?

HAHAHAHAHA, förlåt, men åh, det där blev så horribelt. Känner på mig att Herr. Lindberg kommer skratta åt mig när han ser den raden x). Haha.. Men det är bra, att skratta bort misären är faktiskt en ganska schysst taktik ^^. Känns redan lite bättre, och jag känner mig tramsig ^^. Från det ena till det andra.

Nej nu ska jag ta en dusch och skölja bort lite trams :P Vi hörs !

'Cause they're the proof
Yeah, you're the proof

Oh, the healing has begun

The Healing Has Begun - Matthew West

Sitter och lyssnar på underbart vacker musik. Den råkar vara jävligt kristen. Men det är lite struntsamma. Han skriver så fina saker denna Matthew West, riktigt fina saker.

"Hear me when I say
You’re not the worthless they made you feel
There is a Love they can never steal away
And you don’t have to stay the broken girl

Those damaged goods you see
In your reflection
Love sees them differently
Love sees perfection"

T.ex. Låten heter Broken Girl..

Nu tappade jag bort mig lite. Blev tvungen att hjälpa min bror lite genom att läsa hans CV och säga vad jag tyckte ^^.

Det är söndag. Jag är sjuk. Yä yä. Har förbannat ont i min vänsta fot, not nice. Skadade den i fredags, halkade på vägen hem från skolan :/. Haha.. Hoppas det känns bättre imorgon, vore ju lite jobbigt annars. Har dock sovmorgon, galet nice. Börjar efter lunch. Men jag ska dit före. För jag måste göra klart en uppgift, och hemma lär jag ju inte få något gjort :P.

Annars då? Ja ni. It's the end of an era. Jag gör illa andra genom att må dåligt själv. Så pepp pepp till mig, och till er andra, nu är det dags att må bra igen.

Du har ingen skyldighet att agera från vad jag anser vara rätt och fel. Hur jag skulle ha gjort saker. Hur jag tycker man gör och inte gör. Du får stå för vad du gör. Allt jag kan göra är att styra över hur jag väljer att ta det. Man brukar ju kunna säga "jag tar det på fel sätt", men det är också fel. Det finns inget rätt eller fel när det kommer till känslor egentligen. I dina ögon kanske jag borde förstå bättre, men i mina så är det du som borde förstå bättre. Men som sagt, blir lite svårt när man inte pratar med varandra längre...

Jag är inte negativ egentligen. Även om jag lärt mig att folk har en tendens att tro att jag är det. Att allt är värsta allvarligt bara för att jag säger saker. Men nån gång måste man väl kunna säga dom? Jag är inte ute efter att bråka, eller att skapa drama. Jag är inte sån, inte alls. Jag vill bara kunna ha en öppen dialog. När du ändrar ditt beteende, så är det ju ganska naturligt att jag ändrar mitt också, eller hur? Allt är bara en reaktion på något som hänt. Som fortfarande håller på att hända.

Nu har jag dock fått ut det "värsta" ur mig i alla fall. Så jag är mycket lugnare och ser på allt med nya ögon. Jag försöker verkligen förstå, hela tiden. Man kan ju dock bli lite lätt frusterad när man inte förstår något alls.

Ahja, nog om det. Kanske raderar det imorgon. Nu ska jag ta en dusch och skölja bort alla känslor från idag. Försöka "keep my cool" och bara ta det lugnt resten av kvällen i huvvet och i hjärtat, om ni förstår vad jag menar?

Jag känner mig verkligen vettigare idag, smartare. Bearbetning är king! Ibland måste man mala tankar runt runt i huvvet tills dom trillar ut ! Så kan man börja om igen, med nya tankar, bättre tankar :].

With the loneliness you don't want to feel
The sinking feeling you're all alone
Is the hardest thing you'll ever know

No Medicine - Sense Field

Jag har inga ord. Fast ändå har jag massor.

Har känt mig helt trasig idag. Huvudet har varit konstigare än någonsin. Kroppen hänger inte riktigt med och känslorna är ganska off as well. Så.. Ja.. En ganska dålig dag helt enkelt.

1. Det är inget fel i att säga vad man tycker/tänker och känner men

2. Det är lite hur man säger det som gör det rätt eller fel så

3. Igår gjorde jag fel helt enkelt.

4. Jag vet inte längre vad jag ska göra. Vad jag ska säga. Vad jag tycker och tänker.

Vad fan hände egentligen? Fortfarande lite förvirrad på den fronten. Varför blev jag ett sådant känslomässigt vrak igår? Förutom det faktum att jag typ inte hade sovit något.

Som att alla ord jag inte sagt dom senaste veckorna byggt upp ett hål av ångest i mig som bara kom ut igår på en och samma gång.

Egentligen, stör jag mig inte alls så mycket på den grejjen som hände. Egentligen. Har aldrig gjort det innan. Men igår, ja då jävlar. Då var det ett problem. Jäkla dumt av mig.

Allt jag känner, är ju fortfarande saker jag känner. Så det är ju sant. Men. It doesn't make sense anyway..

Ne.. Finns inget annat att göra än att hämta andan och komma igen. Bara ställa sig upp, skaka av sig, och fortsätta gå framåt. Jag menar. Alla gör vi bort oss nån gång. Alla har vi våra dåliga stunder. Så. Inget att älta över eller tjata om. Tycker jag.

Så.... Nu då... Ja ni.... Borde ta en dusch och göra mig klar för kvällen. Önskar jag var lite trött så hade jag kunnat ta en p-nap. Just därför gäspade jag exakt nu, haha. Kan ju iaf ställa ett alarm, lägga mig och vila och hoppas på det bästa ^^.

Ha det bra boys and girls, jag försöker ha det iaf.

Dock inte pepp på fest iquell. Men det är väl bara att bita ihop och ta det ! :P

Just surrender here tonight
What are you waiting for?
As we go towards the light

When everything is said and done
Two looking for answers, if only one
Turn my back, the edge has gone
Left with no reason, we come undone

The Island - Part. I - Pendulum