Svält vs. Onyttigt
Jag har uppfunnit ett nytt ord! ; Lugnsamt ^^
Erkänn rätt bra ändå?
Sitter just nu på jobbet och har lunch. Lunchen idag är en kopp kaffe (så ovanligt), men jag övervägde faktiskt starkt på att äta ngt. Det gör jag faktiskt fortfarande.
Känns bara inte så okej än. Det där med ätandet. Det känns som att jag måste ta mer kontroll över mina matvanor innan jag ger efter. Mat är som ett beroende. Visst kan det vara bra. Äta bör man annars dör man? Men samtidigt, så är det ju extremt viktigt att man äter bra. Inte bara massa skräp. Och inte hur mycket som helst.
Jag älskar verkligen mat, det är så gott. Jag njuter verkligen av det. Men det har tyvärr blivit för mycket av det goda.
Därav mitt bestämda mål att gå ner 12kg (fast jag lovar, jag nöjjer mig med 10kg). På 1 månad har jag iaf lyckats gå ner 2kg. Och då har jag inte ens varit så aktiv i mitt äta rätt-röra sig mera. Så prognosen ser ju ändå rätt ljus ut.
Måste dock erkänna att jag är hungrig som fan :S
Jag vet att det är extremt ohälsosamt att inte äta och bara dricka kaffe på dagarna.
Men samtidigt, jag kan inte släppa tankarna på dom hära kilona. Och mitt f.d mat-frosseri.
Har ju inte direkt planer på att bli anorektiker eller så. Men samtidigt så känner jag att jag måste ta kontoll över mitt matbehov/begär. Att jag måste bestämma vad och när matinnetag ska ske. Inge mera frosseri lr spontan "let's go to max 'cause I'm a lazy ass person". Det där suget, begäret till det onyttiga. Det måste bort.
Och eftersom jag i väääldigt stora drag är en s.k "period-människa" när det gäller vad jag äter, (dvs. slutar jag äta något i en vecka eller två så kan jag tycka att det smakar dåligt nästa gång jag äter det igen O.o). Därför just nu, hur dåligt det än är, så svälter jag mig själv lite granna. Så när jag då väl känner mig trygg i matsituationen att jag försöker äta mer "bra" mat, (dock kommer jag aldrig bli ett hälsofreak, husmanskost duger för mig).
Jag hoppas att jag inte kommer få någon dålig kritik eller så för det här nu. Jag gör vad jag kan. Och jag vet. Jag vet alla dom här smarta sakerna. Och träning och allt det där. Jag lovar jag vet. Men just nu gör jag så här ett tag, och jag hoppas det är okej. Bara för ett litet tag. Som jag sa till min syster. Om jag någonsin går ner dom här kilona och blir typ "smal" och så säger jag att jag är fet eller nå, då får du slå mig på huvudet!
Så i sakta förberedelse försöker jag leva ett hälsosammare liv.
Erkänn rätt bra ändå?
Sitter just nu på jobbet och har lunch. Lunchen idag är en kopp kaffe (så ovanligt), men jag övervägde faktiskt starkt på att äta ngt. Det gör jag faktiskt fortfarande.
Känns bara inte så okej än. Det där med ätandet. Det känns som att jag måste ta mer kontroll över mina matvanor innan jag ger efter. Mat är som ett beroende. Visst kan det vara bra. Äta bör man annars dör man? Men samtidigt, så är det ju extremt viktigt att man äter bra. Inte bara massa skräp. Och inte hur mycket som helst.
Jag älskar verkligen mat, det är så gott. Jag njuter verkligen av det. Men det har tyvärr blivit för mycket av det goda.
Därav mitt bestämda mål att gå ner 12kg (fast jag lovar, jag nöjjer mig med 10kg). På 1 månad har jag iaf lyckats gå ner 2kg. Och då har jag inte ens varit så aktiv i mitt äta rätt-röra sig mera. Så prognosen ser ju ändå rätt ljus ut.
Måste dock erkänna att jag är hungrig som fan :S
Jag vet att det är extremt ohälsosamt att inte äta och bara dricka kaffe på dagarna.
Men samtidigt, jag kan inte släppa tankarna på dom hära kilona. Och mitt f.d mat-frosseri.
Har ju inte direkt planer på att bli anorektiker eller så. Men samtidigt så känner jag att jag måste ta kontoll över mitt matbehov/begär. Att jag måste bestämma vad och när matinnetag ska ske. Inge mera frosseri lr spontan "let's go to max 'cause I'm a lazy ass person". Det där suget, begäret till det onyttiga. Det måste bort.
Och eftersom jag i väääldigt stora drag är en s.k "period-människa" när det gäller vad jag äter, (dvs. slutar jag äta något i en vecka eller två så kan jag tycka att det smakar dåligt nästa gång jag äter det igen O.o). Därför just nu, hur dåligt det än är, så svälter jag mig själv lite granna. Så när jag då väl känner mig trygg i matsituationen att jag försöker äta mer "bra" mat, (dock kommer jag aldrig bli ett hälsofreak, husmanskost duger för mig).
Jag hoppas att jag inte kommer få någon dålig kritik eller så för det här nu. Jag gör vad jag kan. Och jag vet. Jag vet alla dom här smarta sakerna. Och träning och allt det där. Jag lovar jag vet. Men just nu gör jag så här ett tag, och jag hoppas det är okej. Bara för ett litet tag. Som jag sa till min syster. Om jag någonsin går ner dom här kilona och blir typ "smal" och så säger jag att jag är fet eller nå, då får du slå mig på huvudet!
Så i sakta förberedelse försöker jag leva ett hälsosammare liv.
Kommentarer
Postat av: jennifer
Fllleeer bilder
Postat av: andreas
för övrigt så har jag hört lugnsamt ett par gånger. men kul att du nämner det =) du är en duktig själ!
Trackback
