På tal om tidigare och annat

Funnit mig en text som typ förklarar det jag pratade om att inte räcka till ibland. Så här kan det faktiskt kännas ibland:

"And it hurts when you’re lonely
And I’m standing right beside you there
And it hurt when you told me
That you told me that you tried this on your own

Hope you never hurt
Hope you never cry
Hope you never lose your way tonight
Hope you never crumble
Hope you never fall

It hurts when you need me
And I can’t break your fall
It hurts when you can’t see
And it hurts"

Hurt - Thousand Foot Krutch

Det finns mer saker att säga om ämnet egentligen. Men nu sätter jag punkt. Hoppas ni förstår vad jag menar?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0