You always thought I left myself open

But you didn't know I was already broken
I told myself it wouldn't be so bad
But pulling away took everything I had

You tried to lie and say I was everything

Lost In You
- Three Days Grace

Somehow I found a way to get lost in you.

Eftersom att min sinnesstämning totalt förändrades de senaste 10 minuterna så kände jag för att skriva ett till inlägg. Lyssnade på Lost In You ett par gånger och blev alldeles glad och mysig inombords ^^. Egentligen är det ju inte en glad låt, men den är fin, den talar till mig :).

Försöker att inte tänka på en viss person, men sånt vet vi ju redan aldrig lyckas. Å andra sidan tänker jag på typ 3 olika personer just nu, så why not ^^.

Ibland undrar jag om jag tänker dom saker jag gör på grund av min personlighetsstörning? Det känns konstigt att tänka så, att det inte är "normalt". Men samtidigt så har det ju varit en viktig lärdom för mig, att veta att just vissa tankar och känslor jag har är inte helt "normala". Det har ju faktiskt hjälpt mig mycket i livet.

Förstår ni vad jag menar? Kanske inte.. Ska försöka förklara det lite bättre:

1. Man vet om att man har en personlighetsstörning och vad den innebär, hur den påverkar dina känslor och tankar kring vissa saker.

2. Du tänker på dessa "vissa saker".

3. Så ska man då försöka bena ut om din personlighetsstörning gör att du tänker så, eller om det är "normalt".

Förstår ni nu? Haha, nej det är ganska tjorvigt, jag vet.

Kanske försöker jag hitta ursäkter och bortförklara mina tankar. Vem vet.

Lyssnar på låten igen, så fort jag hör de 2 första sekunderna så hoppar det till i magen och jag blir glad ^^. Underbart med sådan musik ! :))

Väljer just nu att inte utveckla mina tankar något mer. Vill inte att folk ska missuppfatta saker och börja tänka konstiga saker om mig ^^.

Problemet med att ha en blogg är ju att man vet aldrig vem som läser den, och hur fan folk tolkar det man skriver x).

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0